Eftersom jag ibland blir lite depp på livet, allt går i vågor, så tänkte jag lista saker som jag är glad för:

• jag har jättebra vänner, familj och pojkvän. De är bäst!

• jag ska till Ullared på lördag. Åh va jag älskar det stället!

• på söndag ska jag och Robin på mårbacka julmarknad.

• 6 december drar jag och Robin till LONDON!! Kommer bli legen.. Wait for it..... dary!!

• jag ska få bli opererad snart och jag hoppas då bli av med all min smärta!

Puss på livet!

Hallå! Sitter hemma hos Robin, han är så duktig,lagar alltid mat och fixar goda matlådor. Vilken kille!

Har gått sådär med min sjukdom den senaste tiden. Fick ju urinvägsinfektion efter beccas fest men gick rätt bra ändå tills jag blev sämre i helgas, fick jätteont i ryggen och magen. Fick medicin av doktorn som det visade sig att jag mådde ännu sämre av så fick åka till akuten i torsdags. Finaste becca följde med mig. Men fick nya tabletter så nu mår jag lite bättre, är sjukligt trött och sliten bara.

Ska snart till Frida på lingon och blåbär-party. De visar kläder som man kan köpa om man vill. Får se hur det blir med köpandet ;) det brukar ju aldrig vara några problem för mig..

Ha det bra!

Två grisar vaknar på morgonen, den ena går upp ur sängen direk och drar från gardinerna medan den andra vill ligga kvar och sova.
Gris 1 håller för ögonen: AAAJ. Solen brinner!
Gris 2: Men hallå, solen ÄR eld.
Gris 1: Men den verkar eldigare än förr.
Gris 2 sätter sig upp med armarna i luften: Hurra för växthuseffekten, billigare brunhet till folket!

(Gris 2 sa senare i programmet när gris 1 plockade upp pantburkar och pratade om återvinning: Återvinning är ett slöseri med skräp. Haha, det tyckte jag var roligt!)


Är det NÅGON MER än jag som inser likheten mellan de här två grisarna och mig & Rebecca på semester????! Alltid gör hon så. Drar från gardinerna. Klampar lite. Allt för att få mig att vakna. NÄR JAG VILL SOVA!

Jag kommer nog alltid komma ihåg den onsdagen, klockan var runt halv sex och jag stod i kön på ICA tillsammans med Becca. Hon får ett samtal och vänder sig om till mig och berättar att min fina Robin ligger på sjukhus efter en bilolycka. Det är konstigt hur man reagerar då, jag kommer inte ihåg att jag betalade på affären men jag kom hem med varor så det måste jag ha gjort. Den naturliga reaktionen är inte att börja gråta, utan att stänga in sig i sig själv. Att vilja försvinna. Och sedan gråta som en idiot. Och sen stänga in sig igen.

Jag ville ju inte tro att det var han, inte ens när hans pappa ringde till mig och berättade att de var på sjukhuset. Inte när jag satt i väntrummet på akuten tillsammans med hans föräldrar heller. Inte förrän jag gått in i rummet där han låg sönderslagen, blodig och morfin-fylld trodde jag på det. Då kom tårarna på riktigt, ville inte tro att det var sant. Att min fina, underbara Robin som aldrig skulle kunna göra någon illa låg här och hade varit med om något så hemskt. Jag har i efterhand sett bilderna på hans bil och det är ett mirakel att han ens överlevde, för att inte tala om att han inte bröt några ben.

Jag stannade hos honom hela kvällen och hela natten. Ville egentligen stanna i hans rum i fåtöljen de gett mig, men blev övertalad av en brunhårig, lite morsk sjuksköterska att jag också behövde sömnen så jag gick och la mig i tältsängen bakom skynket i korridoren som var avsedd till mig. Jag sov inte bra, inte många timmar. Varje gång jag vaknade tassade jag genom korridoren och kikade in i hans rum, tittade på honom, var han verkligen där?

På morgonen var jag vaken redan vid sex, jag som är så morgontrött, och gick genast in och satte mig hos honom. Jag hade haft med mig en tidning för att kunna koppla av, men hann inte läsa ett ord eftersom jag var tvungen att bara sitta och titta på honom konstant. Det kändes viktigt.

Jag var hemma och duschade och bytte om på en halvtimme och var sedan hos honom hela dagen. Det gick bättre och bättre för honom. Han fick ställa sig upp en gång, med stöd i och för sig, och han kunde prata lite bättre. Ändå, när jag frågade samma morska sjuksköterska som tvingat mig i säng om jag fick stanna inatt också och hon sa att tyvärr så fick jag inte det, så kom tårarna. Jag kan inte förklara för er hur jobbigt det var att lämna honom där. Jag var så otroligt rädd att han skulle bli besviken, att han skulle tro att jag inte brydde mig om honom så mycket som jag gör.

Han fick komma hem på fredagen, det var jag som hämtade honom. Han har sakta men säkert återhämtat sig och är nu redan tillbaka på jobbet. Han är otrolig, min fina Robin.

De dagarna på sjukhuset var de värsta jag någonsin varit med om. Det finns inte ord som kan förklara hur jobbigt det är att se någon man tycker om så fruktansvärt mycket ligga där och ha ont, ligga där och nästan dött. När jag tänker på att om det hade gått lite, lite annorlunda kanske jag inte alls skulle ha någon Robin som lagar världens godaste mat, som kollar Blocket dygnet runt och som har världens finaste leende, då kommer tårarna varje gång.
Jag är så glad att det gick bra.

Goder afton!

Har inte jobbat ordentligt på väldigt länge känns det som. Idag var jag på jobbet, efter lite krångel med att ta sig hit. Min bil var kvar i Glava efter släktträffen i lördags. Skulle därför ta buss hit idag. Den första missade jag för att R försov sig och han var min väckarklocka. Den andra missade jag för att... ja.. för att jag drömde att jag gick till bussen och åkte med. Vaknade och vart jätteförvånad att jag låg kvar i sängen.

I vilket fall.

Förra veckan var jag sjuk. Feber. Hemsk historia. Veckan innan det jobbade jag halva måndagen och var sedan på festival hela veckan. Innan det jobbade jag fyra dagar för då var det midsommar på fredagen, och veckan innan det var jag i Bulgarien.

Det är ett under att jag kom ihåg lösenordet till min daaata här på jobbet imorse.

Har extremt svårt att ligga still på kvällen när R somnat. Kryper nära och lägger armen om och oj va mysigt det är men 15 sekunder senare har jag myror i benen. Och armarna. Och resten av kroppen.

Nu ska vi se, jag ska bara flytta på armen jag ligger på lite. Whoops, hamnade helt på mage, inte helt bekvämt. Lägger mig på sidan igen. Ska nog lägga min hand på hans arm istället. Nej det var skönt att ha den på bröstet. Flyttar tillbaka nu. Ska bara vrida lite på mina ben här. Kanske har det hänt något kul på telefonen? Nehej nej, uppdateras visst inte så flitigt 00.32 på torsdag natt. Mmmm, nu ska jag mysa här tills jag somnar. Ska bara... lägga huvudet lite bättre. Och hur var det nu den där övningen i yoga gick till? Fötterna bakom huvudet? Måste prova. Nu.

Allt inom loppet av två och en halv minut.

Åh va härligt men samtidigt tråkigt det är att packa ner sin lägenhet i flyttlådor. Det ska bli jättekul att få flytta till en ny större lägenhet med mycket bättre möjlighet att ta hem folk och ha fest och sånt roligt. Samtidigt är det här lägenheten jag blev sambo och har byggt upp ett hem i ett och ett halvt år. Men fördelarna väger klart över!

Idag åkte jag till mamma efter jobbet. Hon dukade fram mat precis när jag kom, någon risgrej med tonfisk (vilket ingen av oss gillar) och sa: Det är Sissel som har bestämt mat idag så don't kill the cock!
Behöver jag säga att jag bröt ihop? Nä det behöver jag inte.

Vet ni? Utförde dagens goda gärning förut, med råge! Precis när jag parkerade bilen svängde det upp en liten kille, max fem år, på cykel bredvid mig och sa att han inte kom in i porten där hans pappa bor. Jag har ju inga pengar på min telefon så jag frågade en förbipasserande man om han hade en telefon. Men det visade sig att lillkillen inte kunde sin pappas nummer, inte så konstigt med tanke på hans låga ålder, men mannen föreslog att vi kunde kasta en sten på hans fönster. Men lillkillen visste inte vilket fönster det var heller, och medan vi rörde oss bort mot porten tittade han upp under den för stora hjälmen och sa till mig "Man får ju'nte kathta!". Nää, sa jag, men vi fixar det ändå. Pappan öppnade inte när jag var med heller så jag sa att jag ringer väl på hos en av grannarna då. Lillkillen: "Men ja kan ju'nte ringa på hoth nån thom thover!!". Dör va söt!
Han kom in i porten i alla fall och sa "Tack thå mycket" innan han gick. Nu hoppas jag att karma har något riktigt gott i väntan på mig!

Okej, här har jag inte tid att sitta och tjöta. Ska fortsätta packa!

WOHOOOOOOOOOOOOOOOO! osv osv osv

Ska flytta till helgen! Kommer bli AWESOOOME! 
Bra saker med nya lägenheten:
- Det är en tvåa.
- Har ej badkar, utan dusch.
- RIKTIGT KÖK
- Andra våningen




Men det absolut bästa av allt!!!!???!!

De här bor i porten bredvid:

(Den här bilden skickade Becca till mig för ett par veckor sen med texten "Vi älskar dig Sanna!")



DÖR!